Varför ska man vara elak?

2012-04-30 @ 17:45:00
Det kanske ni tycker jag borde kunna svara på. Men jag kör på "är du dum mot mig är jag det mot dig". Och då jävlar njuter jag av det.
Men jag är aldrig taskig mot någon som inte redan varit dryg mot mig. Och då snackar vi inte nåt litet, det är skitsamma. Ska jag paybacka ska man ha gjort sig riktigt jävla förtjänt av det. Annars är det inte värt min tid.
Men grejen är, alla säger typ att "mobboffer" är såna som typ inte hörs och syns och anses som "konstiga".
No shit. Dom som får skit är såna som hörs, syns, sticker ut, och står för att de gör det.
Men varför då? Såna människor är ju oftast jävligt starka i sig själva, klarar av att ta lite skit. Så, varför är det just dem man ska trycka ner? Är man så avundsjuk på att ens eget liv suger och att man inte har något självförtroende, så man försöker bräcka någon annans och då få en liten känsla långt där inne att man är bra? Eller?
Jag vet inte. För egentligen, folk som har bra självförtroende, det är alltid dem som får ta massor jävla skit, som folk hackar på. Det måste ju handla om avundsjuka. Hela vår jävla värld består av det lixom.
Men om alla var snälla mot varandra, då skulle nog allas självförtroende höjas lite grann. Tror ni inte det?
Tänk dig att veta att det aldrig är någon som kommer säga, göra, skriva något taskigt om/till dig. Fatta så bra man skulle må?! Och att veta det, då skulle man få bättre självförtroende, det sätter jag 1000 spänn på.
So what is the fucking meaning med att vara så jävla elak? Jag vet att det är många som läser min blogg som faktist trycker ner folk mest hela tiden. TA FÖRIHELVETE ÅT ER AV DET HÄR.
Innerst inne är det egentligen ingen som mår bra av att vara elak bara för man inte älskar just den personen. Och den man är elak mot, den mår fan inte bra den heller. Hur det än verkar.
Jag vet som sagt att jag inte är någon jävla ängel själv, men, jag är inte dryg för att jag tycker det är kul, jag är det som självförsvar.


FACEBOOK

2012-04-27 @ 10:35:00
Hahah asså facebook?
Det har blivit javetifan vad alltså. Varenda inlägg är typ: Like this in 3 seconds if you remember this, Like this if you're against women abuse, Like this if you feel sorry for this baby (1 like = 1 pray)
Men lixom, tror ni det själva eller? Vafan gillar man ens det för, klart som inifan att bebisen inte överlever för att du gillar något på facebook. Jävla idiot.
Det enda som händer är att alla på din vänlista blir irriterade av att de får upp att du gillat bilden. MORON.
Facebook är väl till för att människor ska kunna ha kontakt med varandra, inte att en bild med ett barn med cancer ska få 90 000 gillningar.
Åh herregud.
Sen en annan sak. Jag har typ 1300 vänner. Och det är way too many. Jag har typ slutat kolla fb? Kollar lixom mina händelser, inte mer. För allt är från folk jag inte har en aning om vilka det är som jag bara accat. Börjar bli läge att rensa vänner, ner till typ 800 kanske?
Kommit över det där med att man är as cool om man har många vänner på facebook. Det är bara jobbigt eftersom man missar alla statusar från folk man bryr sig om. Kanske kör en rensning när jag kommer hem..
Här var det bra. Typ 400 vänner hade jag då? Kan man inte få börja 6an igen?

Självförtroendeinlägg, typ..

2012-04-11 @ 11:05:00
De här sjuka kroppsidealen som finns nu, vad är det för skit?
Från att jag var liten till jag gick i 5an var jag ganska tjock, jag ekänner.. Lite pinsamt, men that's it. Och ärligt talat blev jag jävligt retad, nästan mobbad, för det. Det är ju inte så jättekul när man går i 2an-3an kan jag säga.
Sen i 5an när jag började bli lite smalare fick jag för mig att man skulle se ut som en pinne ungefär. Ville inte ha höfter oså, det var inte bra. Så jag slutade helt enkelt äta i 6an. Åt morötter och drack vatten. Det var det enda.
Och jodå, jag blev rätt smal.
Sen var jag väl rätt normal i 7an kanske, och i höstas gick jag helt plötsligt upp 5 kilo. Jag vet precis varför, det berodde på allt onyttigt jag fick i mig hela tiden av att ha pojkvän haha.. Sen efter jag blivit singel har jag försökt sluta med godis, göra massa situps för att få helt platt mage osvosvosv.
Men varför? Man lever 1 gång. Jag vill kunna unna mig att äta det jag tycker är gott, varför skulle man inte göra det lixom?
Visst, då ser man inte ut som en pinne. Men ärligt talat, finns det någon som egentligen tycker det är snyggt? Kolla på alla modeller för alla kända klädesdesigner. De är helt platta, ser ut som en jävla planka. Det är inte snyggt, inte alls.
Jag har insett nu att jag tänker äta vafan jag vill, det är snyggt att ha en midja, höfter och bröst. Självklart är jag inte helt nöjd, det finns det nog ingen som är. Men har insett att jag ändå trivs tillräckligt bra med min kropp för att inte behöva banta och sluta på sjukhuset med anorexia. Träna är ingenting jag tycker är kul, och det är mitt val.
Jag har gått ner 2 kilo på en månad, och nu är jag nöjd, eller, står ut med hur jag ser ut och har insett att det är så det är och inget jag tänker göra ngåot åt. Nej, jag är inte jättesmal. Men vem fan vill vara det? Var nöjda som ni är, skit i alla jävla kroppsideal. Det är egentligen ingen som tycker det är fint.
Och killar vill ju ha något att ta i, vem vill ligga och mysa med ett jäkla skelett?

RSS 2.0